brb norge

HUR hanterar man en norsk stalker? Jag vet inte iallafall.

 

 Fina färger, fin flicka.

Sitter i soffan under ungefär 18 täcken i någon annans kläder och äter vattenmelon (som självklart är köpt på tillbud). Jag hade nästan glömt bort känslan av att vara helt ensam. Känns helt koseligt.

 

Har jobbat snart en vecka i sträck nästan 10 timmar varje dag och det känns i kroppen. Har nött upp mina byxor, fått grymma biceps av alla statisk fullpackad-bricka-träning och kan numera cykla hur långt som helst utan att börja löka.

På tal om fordon så har jag åkt med något motordrivet (sedan bussen släppte av oss för fem veckor sedan) endast två gånger! En gång när vi fick åka gratis med en taxi för att vi var söta och en gång när en kock körde hem mig mitt i natten. TVÅ gånger. Och det funkar hur bra som helst att cykla hela tidn. Vi cyklar fem kilometer på en kvart, och den milen vi cyklar varje dag känns som en fis i rymden.

Jag menar, i fredags cyklade Agge en mil för att hämta lite eyeliner och ett annat linne.

 

Men livet är så fantastisk här uppe. Usch jag vill faktiskt inte hem. 

 

Vi har levt våra norska liv lugnt. Vi har jobbat, kokat gröt och somnat. Sedan har vi gjort nice saker men ändå fokuserat på att alltid vara utsövd och fräsch på jobbet.

I veckan har det varit fuck it.

Lina kom på besök måndag - torsdag och Hanna och Julia torsdag - söndag. De träffades alltså vid bussbytet i Jäckvik. Så vi har haft folk i huset hela veckan (och det har varit så förbannat roligt!!) men sömn är det som alltså prioriterats minst. 

 

Så med med vill jag säga tack för veckan knäppisar, men lite koma skulle inte sitta fel nu. Puss.

 

Hanna och Julia kommer hit och fuckar upp vår lugna tillvaro

Herrgud vad hände ens ikväll.

Hårda kramar i ett diskrum och nästan en tår i ögat. Usch vad jag är blödig.

 

^OOZSTface

 

Nu är vårt kylskåp är färgglatt och vackert. Det är nog därför jag grät.

 

Nej lugna er nu.

Jag bjuder bara fina småsyskon som sitter på bussen hit, nu i detta ögonblick!

Så ursäkta om jag lockade med pizza, om du inte är en Näsström får du inge.

Synd.

Vädret är ungefär såhär. Addera lite vatten i smattrande mängd bara.

EN dag såg jag inte ett moln på himlen. Men det var bara några timmar. Men jag lovar det hände!

Fast äh, det är ju ändå Norge, vad hade vi förväntat oss?

Idag fick jag mitt första telefonnummer. 

 

 

 

Jag ryddade av han och hans kompisars bord flera gånger och vi började småprata och han berättade att han var halvsvensk. Sedan så kom vi in på hans mammas stuga i Gällivare som han absolut tyckte jag skulle komma och hälsa på i. Jag skrattade, tog hans fjärde ölglas och gick in. 

Sedan när de skulle gå letade han upp mig och tryckte ner ett kvitto med hans namn ("facebook, facebook!")

och hans telefonnummer i mitt förkläde.

Lixom öh tack, I'll call you maybe.

 

Slickade mig på armen efter doppet och herregud här kan man ju koka pasta. Asvärt ju.

Sen kan jag lova att vi badade utan handduk och gick längre ut i vattnet. Vi är inte så muppiga som vi ser ut. Vi är hardcore bitches. Egentligen. Det syns inte på bild dock. Men vi är det.

Fyller ju som kraven för en kaffe på balkongen.

Finaste morgonpresenten att vakna till en måndag <3

Var efterlängtat ledig igår och ställde klockan på tidigt. Gick ut och stekte migsjälv som ett ägg i solen, läste ut en bok, åt Snickersglass, råkade blotta mig för grannen, lyssnade på musik och hade ett allmänt nice sommarlov (som vi glömmer bort att vi har hela tiden). :)

 

Sen när Pone kom hem från jobbet fick vi en uppenbarelse över hur äckligt vårt hus var. Verkligen slusk. Lixom vilka människor lever här egentligen??!?! USCH!!! Eftersom vi numera ser på oss själva som en liten familj, som köper familjeförpackningar av skinka och respekterar varandras sovtider, tog jag och Pone tag i vårt gemensamma boende. Vi tvättade ungefär 18 tvättar, diskade bort högen av porslin, dammtorkade jävlart säkert överallt, fyllde ungefär 19 soppåsar och kröp över hela golvet med en helvettes minisop för att vi har varken dammsugare eller skurmopp. Renbäddade och vädrade och tvättade till och med filten i soffan. Åh gud vad det känns bra! Nu är vårt hem ett vackert hem igen och sluskarna i oss får vi tona ner på ett tag.

 

Usch vad jag tycker om att jobba med människor. Det vill jag verkligen göra när jag blir stor. Elr större. Elr jag är ju ganska liten (17 hej!) Hm... Äh IALLAFALL, glada människor är nice. Och det är ju typ det mitt jobb går ut på. Hämta mer vann (vatten), springa efter filtar, se vart deras Lammeskanke egentligen är, duka av och torka borden. Allt för att peepzen ska vara happy peepz som kommer tillbaka.

I denhär branschen är det ju mest alla fula och irriterande incidenter man spottar ur sig till närmaste öra, och det är sånt folk talar om. Därför tror nog många att det är jättehemskt och fantastiskt frustrerande att bara lyssna på gnäll från kunder hela dagarna. Men hur ofta hör man inte "Tuuuusen takk!". Det är HELA tiden.

(Hungriga) folk är bitchiga tills de fått sin mat, då är de inte kul att hantera. Men sen. Sen är de sååå lyckliga (och mätta) och då är det bara roligt att servera och torka deras spillda Cola. För man får så mycket uppskattning. 

Nä, människor vill jag jobba med. Frågan är bara vad jag vill bli. För jag tänker faktiskt inte satsa på servitrisyrket (sry, chefis)

 

Emmabodafestivalen för er obildade människor. Okej jag var en obildad ungdom fram tills typ en vecka sedan men nu har jag kirrat biljett så jag ska tydligen dit. Vad det nu än är. Heheh.

Nej det är en Trästocksaktig fyradagarsfestival med bara en massa indieband, som ligger i Småland! Har aldrig varit där och jagärsådärjäääättetaggadpåattsovaitältochskrikaochätalangosmedrandomfolk. Åh så sjukt nice.

 

då Emmaboda börjar den 25e.

Amen det känns bara fetttttttt (som Agnes skulle ha sagt)

 

 

Gick ut för att fota, glömde bort att allemansrätten inte existerar här och sprang så tuttarna hoppade ur softisen. För att den onda kvinnan i vardagsrummet såg mig sneaka i hennes trädgård och ställde sig upp. När jag sedan halvspringandes brottades med bhn, väl i säkerhet för ondingen, såg jag att jag hade publik: fem ungdomar som hängde på en uppfart.

Möh.

Okej vi har sagt det ungefär 18 gånger men det är så sjukt jävla vackert här. Moln som sväljer bergstoppar blandat med blåa hav och fiskebåtar som ser ut som gigantiska hajfenor i horisoneten om man inte har glasögon på sig. Shit. Jag är så himla glad över att det blev nordnorge!

Dessa bilder tog vi i måndags då jag och Agnes var lediga. Vi kuttrade lite med Pone på Egon och cyklade sedan i något okänt väderstreck tills vi hittade en grön kulle omringad av vatten. På den hittade vi några hyfsat mjuka stenar och där myste vi resten av kvällen. Med hallontuggummin (vi äter inte bara godis utan köper annat ibland. fast bara ibland), snäckskalsplockning, fulerier och grubblerier. 

Pratar med lillan och planerar hennes ankomst.

Då hon måste ta med stekpanna och toalettpapper. Annars får hon inte träda in i 21c. 

 

VILL NI SKYPA MED MIG HETER JAG SANNAELINN (cool kid yo)

 

Personalrabatt för fan, även om vi inte jobbar där.